"Mitt hjärta bor i en gammal gård, en gammal gård på slätten, med vita längor och svalebon under takens mossgröna brätten." Så skaldade Theodor Tufvesson och det kan väl vara en lämplig ingress till detta H0-bygge som legat och skräpat i mitt uthus ett par år. Den lilla gården hade jag monterat på en modul som jag kände att jag inte kom vidare med. Istället skar jag loss kåkarna och tog in dem för att pimpa dem lite med baktanken att jag skulle kunna använda dem i min framtida anläggning. Boningshuset och logan har mått efter husen på vår egen gård. Notera skillnaden på halmtaken; på boningshuset ligger relativt ny, gyllene och tjock halm med kraftiga ryggaträn i ek medan logans tak definitivt har sett bättre dagar. Det har gått mossa i halmen och man har hjälpligt försökt att hålla taket på plats genom att sätta fast läkt på utsidan. Detta ser man ofta på gamla bilder från Skåne. Ekonomibyggnaderna fick sällan mer underhåll än vad nöden absolut krävde. Ett storkpar har i alla fall byggt bo på taket. Storken försvann från Skåne en bit in på 1900-talet i takt med att man dikat ut markerna och tagit bort de flesta våtmarker. Idag pågår flera storkprojekt och det ser ut som om storken skall kunna etablera sig igen.
Det är inga märkvärdigheter som använts som byggmaterial på modellen. Stomme av kartong, korsvirkestimra av kluvna tändstickor, puts av spackel och fönster av förpackningsplast. Fönsterspröjsen är skurna ur dataetiketter med skalpell och halmtaken är gjorda av ett täcke från Jysk bäddlager. Skorstenen skar jag ut ur ett suddgummi. That's it!
Gården i svartvitt i olika perspektiv. På den nedre bilden ser man bakugnens utsida.
Till sist ytterligare en färgbild på den gamla logan med det tämligen medfarna taket. Ser du storkarna och hönsen?
