Centralstationen

Jag har pysslat lite vid Relsingborgs Centralstation. Det har bland annat äntligen kommit upp en skylt vid huvudentrén.

Inne i banhallen har diverse skyltar kommit upp. Golvplank har också blivit lagda. Alldeles nybonade verkar de dessutom vara.

Längst bort har man investerat i ett stort stationsur för att hjälpligt få tågen att hålla tiden. Tyvärr syns inte uret överhuvudtaget när man står i tågrummet och kollar in i banhallen. Det gäller faktiskt det mesta av detaljeringen i banhallen. Man kanske skulle sätta in en liten kamera och placera en bildskärm på lämpligt ställe? Eller möjligen vara riktigt analog och bygga något slags periskop så att man kan kika in i banhallen.

Dörrar och fönsterglas saknas fortfarande på stationsbyggnaden. "...burr, det blir kall till vintern!" Citatet är en korrekturmiss som av någon anledning fastnat hos undertecknad språkpolis. Texten återfinns i den gamla klassiska boken Järnvägshobby 2, utgiven 1979. En av många inspirationskällor ända sedan jag läste den första gången som elvaårig Märklinist.

Jag har i dagarna också hunnit med ytterligare ett vagnsbygge.

Det blev en litt F1 resgodsvagn av 1886 års modell. Inte så vacker precis men ganska charmig, något av en svensk caboose. Dekaler saknas fortfarande då de av någon anledning inte ingick i byggsatsen.

Skenbar idyll

Idyllen var aldrig långt bort i Relsingborg-Wrångarpstrakten under den här tiden. Faktum är att ovanstående idyll är endast 50 cm från Centralstationen och banhallen i Relsingborg. Så är det ofta i denna komprimerade och krökta miniatyrvärld. 

Att få till plausibla uppdelare av de olika scenerna är inte alltid lätt. Tunnel är uteslutet; på denna del av järnvägsnätet existerade de inte. Stora höjdskillnader alldeles inpå Centralen känns inte heller bra. Vegetation, väg eller någon form av byggnation kanske? Vi får se vad det mynnar ut i vad det lider...

Mer landskap

Landskapandet fortsätter nu i det nordöstra hörnet av anläggningen. Bakgrunden är böjd i hörnet. Det finns alltså ett 90° hörn vid höjden, alldeles ovan telegrafstolpen på bilden nedan. Har väl lyckats rätt så hyfsat med att trolla bort det fula hörnet, tycker jag. Radien är ganska stor på spåret i kurvan. Det hjälper också till.

Material till landskapsbygget kommer från allehanda håll; täcken från Jysk, högtalarmattor från Biltema, ogräs och blomställningar från stranden och trädgården. Men det är så det är: jag hamnar oftare på byggmarknaden än i mj-butiken. Det är dessutom skonsammare för plånboken vilket är en god sak då det här bygget har en ganska tight budget.

Än så länge är väl den tredimensionella tavlan målad med ganska grov pensel, om man säger. Tanken är det skall se ok ut men att det skall detaljeras mer så småningom.

Persontrafik

Ytterligare en vagn har färdigställts till persontrafikens befrämjande. Det är en mässingsplåt från Vagnverkstaden som resulterat i ytterligare en andraklassvagn.

Nu börjar personvagnsparken faktiskt ta sig riktigt bra. Vad man önskar sig är möjligen några pampiga boggievagnar också. PERL har ju några i sortimentet som får det att vattnas i munnen.

Därefter är ju frågan om man möjligen skulle våga sig på någon form av lokbygge.

Stationsgatan

En smådisig höstförmiddag på Stationsgatan i Wrångarp.

På stationen verkar allt vara lugnt.