Höganäshus

Bygget av Helsingborgs Centralstation fortskrider. Samtidigt håller jag på att avveckla den gamla hamnmodulen. Försiktigt skärs kåk efter kåk loss för att återanvändas på den framtida anläggningen. Två av dessa byggnader är räddningsstationen i Höganäs och Hultabo likbod, också med förebild från Höganäs. Räddningsstationen finns fortfarande kvar på Signalgatan. Jag tror att den används som privat garage idag. På bilden nedan syns huset på en bild från 1949 men byggnaden är sig tämligen lik idag. Den ligger dock aningen malplacerad en bra bit från havet  efter alla utfyllnader som skett. På 1890-talet gick havet ända upp till Strandgatan som syns i framkant på bilden.

Nedan modellen. En ganska enkel och anspråkslös historia byggd på en kväll.

Hultabo likbod som låg på Humlegatan är riven sedan länge. I byggnaden hade Bruksförsamlingen inte bara sitt bårhus; till vänster i huset var det tvättstuga och i mittendelen en bagarstuga. Man får hoppas att man kunde hålla isär verksamheterna...

 
Modellen:

Ljus på taket

Nu har jag hittat en bild som kastar lite mer ljus på frågan om takmaterial på Centralstationen. På bilden nedan från 1890-talet där man ser en bit av taket är det ställt utom varje tvivel att det faktiskt också legat plåt på byggnadens tak. Alltså papp vid uppförandet, plåt senare och papp igen i slutskedet. Nu är frågan bara när plåten kom upp.

Bilden nedan är i alla fall lätt att få en rimlig datering på; den är tagen någon gång mellan 1897 och 1903. Hur kan jag nu veta det? Elementärt: rådhuset, vars torn syns i bakgrunden, uppfördes 1897  och det finns inga spår för spårvagn i Järnvägsgatan. Spårvägen kom till 1903.

Takval

Ibland ställs man inför frågor som nästan ter sig lite fåniga. Vad är det egentligen för takmaterial på Helsingborgs Centralstation? Mot slutet av dess existens låg det takpapp på byggnaden. Så långt så väl. Men tidigare då? På många bilder är det svårt att avgöra huruvida det ligger takpapp på trekantslist eller om det rent av är ett falsat plåttak på byggnaden. Här nedan är ett svårdefinierbart exempel. Visserligen ett kolorerat vykort, men ändå.

Vid stationens uppförande 1865 är taket slätare och saknar helt vertikala ränder. Tjärpapp hade väl precis börjat framställas i större industriell skala och det är ingen vågad gissning att det lades papp på taket då. En bild där stationen bara är ett par år gammal:

 Här en annan tidig bild där man dessutom ser en del av "bruket" som ännu inte utlokaliserats till Söder.

På vissa bilder ser det faktiskt ut som ett falsat plåttak. Titta på vykortet nedan. Visst ser det väl ut som horisontella skarvar på taket uppe vid skorstenen och takfönstret om man tittar noga? Betänk dessutom att man på denna tid lade plåtarna utan förskjutna skarvar. Det påhittet finner man inte förrän ett par decennier in på 1900-talet. Jag tycker också att ytan på taket är lite blankare än vad man kan förvänta sig på ett papptak.

Så hittar jag då plötsligt en mycket intressant bild som kullkastar allt vad mina hypoteser om plåttak och papptak på trekantslist heter! På bilden nedan från den norra flygeln är taket beklätt med kvadratiska lappar av tjärpapp! Ungefär som jag tänker mig att de allra första papptaken från 1700-talet såg ut. Suck, det är besvärligt att ha en hobby!

Så här blev då taket på min modell efter ovanstående våndor. Jag överlåter helt till betraktaren att bestämma huruvida det är ett papptak på list eller ett plåttak på min station.