Kompromiss, gladbygge eller kompromisslöst hard core-rallande?

Ett godståg passerar på bron någonstans i nordvästra Skåne någon gång under slutet av 1800-talet. Eller ja, det är i alla fall den illusion jag skulle vilja förmedla. Nu kan man ju dock inte knalla in i närmaste modelljärnvägsbutik (i den mån det finns några kvar) och köpa modeller av L&HJ's lok och vagnar. Om man fick tag i ritningar skulle man naturligtvis kunna scratchbygga dem och i så fall vara färdig med ett tågsätt år 2296. Efter att ha lärt sig svarva, 3D-rita och etsa så klart...

På bilden ovan samsas engelskt, tyskt och svenskt på samma spår. Loket är en tröska från Bachmann med lite svenska lokdetaljer, de tre första vagnarna är försvenskade finkor från Fläskmann och den lilla G-vagnen är såklart från Tekno-Bygg. För övrigt den första mässingsbyggsats jag knåpade ihop.

Och ja, jag skall se till så att den där ko-bonden får stängslat klart!

Landskapsingenjören i arbete

Mellan Wrångarp och Relsingborg, på anläggningens kortsida, har jag börjat bygga lite landskap. Det går åt mängder av träd trots att det rör sig om en relativt begränsad yta. Vegetationen är "himmabyggd" med hjälp av diverse ogräs, blomställningar och andra torra växter som grund.

Bakgrunden är böjd i hörnen för att inte bli så tydlig. Bakom korsvirkesgården till höger finns således ett 90° hörn.

Förebilden till skånelängan till vänster fanns i Ottarp på L&HJ som ses nedan på ett ganska känt foto från 1870-talet.

Här fanns också järnvägsviadukten där LEJ (Landskrona-Engelholm) korsade både L&HJ och Råå-ån som rann parallellt med järnvägen. Viadukten var världsberömd i hela nordvästra Skåne.

Tyvärr fick jag inte plats med en lika imponerande bro på min begränsade yta, varken på höjden eller längden. Dessutom behövde jag göra den lite böjd. Och inte passade det att lägga spåren som på förebildsfotot heller.

Men en bro blev det i alla fall! Jag byggde den av Plasticard. A-vagnen och C-vagnen som skramlar förbi däruppe är mässingsbyggsatser från Modellproduktion.

Nedanstående bild hör egentligen inte hemma på denna blogg. Tydligen har fotografen tagit en tidsmaskin till framtiden för att knäppa en bild strax innan järnvägen lades ner.

Slutligen en översiktsbild som bland annat avslöjar hur framkanten på anläggningen ser ut.

Att vandra i naturen längs Råå-ån är trevligt. Vill man få en mer övergripande bild av förebildens natur och landskap kan man se en trevlig överflygning här: