En gammal gård

"Mitt hjärta bor i en gammal gård, en gammal gård på slätten, med vita längor och svalebon under takens mossgröna brätten."  Så skaldade Theodor Tufvesson och det kan väl vara en lämplig ingress till detta H0-bygge som legat och skräpat i mitt uthus ett par år. Den lilla gården hade jag monterat på en modul som jag kände att jag inte kom vidare med. Istället skar jag loss kåkarna och tog in dem för att pimpa dem lite med baktanken att jag skulle kunna använda dem i min framtida anläggning. Boningshuset och logan har mått efter husen på vår egen gård. Notera skillnaden på halmtaken; på boningshuset ligger relativt ny, gyllene och tjock halm med kraftiga ryggaträn i ek medan logans tak definitivt har sett bättre dagar. Det har gått mossa i halmen och man har hjälpligt försökt att hålla taket på plats genom att sätta fast läkt på utsidan. Detta ser man ofta på gamla bilder från Skåne. Ekonomibyggnaderna fick sällan mer underhåll än vad nöden absolut krävde. Ett storkpar har i alla fall byggt bo på taket. Storken försvann från Skåne en bit in på 1900-talet i takt med att man dikat ut markerna och tagit bort de flesta våtmarker. Idag pågår flera storkprojekt och det ser ut som om storken skall kunna etablera sig igen.

Det är inga märkvärdigheter som använts som byggmaterial på modellen. Stomme av kartong, korsvirkestimra av kluvna tändstickor, puts av spackel och fönster av förpackningsplast. Fönsterspröjsen är skurna ur dataetiketter med skalpell och halmtaken är gjorda av ett täcke från Jysk bäddlager. Skorstenen skar jag ut ur ett suddgummi. That's it!

Gården i svartvitt i olika perspektiv. På den nedre bilden ser man bakugnens utsida.

Till sist ytterligare en färgbild på den gamla logan med det tämligen medfarna taket. Ser du storkarna och hönsen?

Husbygge i Nollan

Här är ett husbygge i 0-skala (ca 1:45) med ett par år nacken, det första jag byggde i Nollan. Egentligen en fantasiprodukt utan egentlig förebild. Men återigen; förebilden till modellen skulle kunna ha funnits i Skåne under slutet av 1800-talet. (Om man bortser från stall-lampan på garagedelens gavel som otvetydigt placerar bilden senare i tid.) Det är kul att bygga kåkar i Nollan. Det känns på något sätt som om man kommer ett snäpp närmare fullskalabyggandet. Däremot omöjliggör utrymmeskraven en hel anläggning i den stora skalan. I alla fall för min del. Marknaden svämmar ju inte heller direkt över av rullande materiel till rimliga priser så banan får förbli en tankebana. Men ett och annat husbygge i Nollan kan man ju alltid sticka mellan med. 

Jag har inga hämningar när det gäller val av material till husbyggen. Det mesta går att använda på ett eller annat sätt. Stommen till det här huset är en gammal plyfa-skiva. Locklisterna är av kartong. Takpannorna är gjorda av korrugerad well-papp. Takpappen är maskeringstape. Fasadputsen består av snickerispackel och stupröret tillverkades av bomullstops i plast. Buskarna är mossa från mitt eget tak och gräset är Biltemas högtalarmatta. Det enda på bilden som kommer från en mj-butik är teglet på skorstenen; det är tegelpapp från Faller. Man säljer den som HO men stenarnas mått är i dubbelt så stor skala.

Första posten från Wrångarp.

Vi börjar väl rapporteringen med en bild från Wrångarps lokstation i H0-skala. (1:87)Vi befinner oss i nordvästra Skåne cirka 1895. Lokstationen med sitt nioportars-stall är navet kring vilken trafiken på WrJ kretsar. I förgrunden passerar lok nummer sex. Hon är antagligen på väg med ett passagerartåg till badorten Fyllarpsläge.

Lok nummer två på WrJ vid kolbryggan i Wrångarp.

Statens Järnvägars litt F hör inte hemma på WrJ. Dessutom är hon ett par decennier för tidigt ute för att passa in i miljön kring Wrångarp. Modellen från Heljan gör sig dock bra på bild och det hela är ju faktiskt inte gravallvarligt. Överhuvudtaget är jag ingen niträknare. Jag försöker hellre skapa ett trovärdigt helhetsintryck, en slags tredimensionell tavla som skulle kunna föreställa en liten skånsk järnväg i slutet av 1800-talet. Här intresserar jag mig alldeles särskilt för byggnaderna som jag tycker betyder allra mest för att skapa en geografisk och tidsmässig kontext. Mer om husbyggen blir det senare.

Svartvitt är effektfullt om man vill försöka gestalta en svunnen tid. Dessutom är det ett tacksamt sätt att få ens modeller att se ut som verkligheten. Överhuvudtaget är jag road av att fotografera, vilket förhoppningsvis återspeglas i bilderna. Jag brukar redigera bilderna lite försiktigt i Photoshop. Inga större grejor egentligen; beskärning, oskarp mask och ljus/kontrast. Jag förbättrar aldrig defekter på modellerna och jag är ingen vän av att klippa in saker som verkliga bakgrunder och dylikt så det gör jag inte heller. Lite digital ångloksrök har jag dock svårt att låta bli att kladda dit...