Helsingborg C

Så har jag då kommit igång med byggandet av Helsingborgs Centralstation efter att ha gått som katten kring het gröt ett tag. Vissa projekt kräver uppenbarligen en viss mogningstid innan de kan börja realiseras.

Väggpartierna har jag skurit ut ur så kallade kapa-skivor eller cellpannåskivor om man så vill. Fönster rekvirerade jag från Auhagen. Välvningen på ovankanten av dessa är egentligen lite för flack för att stämma överens med förebildens fönsterbågar men här är jag definitivt beredd att kompromissa för att bli färdig någon gång. De stora frontfönstren är uppbyggda av hoplimmade styrénremsor.

Jag vet ännu inte hur jag skall tillverka tornen. Limma dem av styrénskivor? Kanske, men det lär ju medföra en del spacklande i skarvarna. Kanske man skall försöka göra tornen av trälister och hyvla fram formen på dem? Kan ju vara värt att prova. För att inte tala om krönen på tornen och murarna! Jag har i skrivande stund inte en blekaste aning om hur jag skall få till de detaljerna. Dörrarna på stationshuset och gjutjärnsornamentiken på banhallsgavlarna reser också stora frågetecken. Hade man kunnat rita i CAD-program och etsa hade man ju säkert kunnat nå ett fint resultat.

Nåja, bygget är igång och det mesta brukar ge sig vad det lider. Jag avslutar med ett par miljöbilder från förebilden i Helsingborg.

 På bilden nedan kan man bland annat studera banhallen, avträdet och godsmagasinet.

 

Pålsgatan 40

Ännu ett litet gatehus har färdigställts till stadskvarteren i Wrångarp. Denna gång finns förebilden på norr i Helsingborg, närmare bestämt på Pålsgatan 40. Huset är uppfört 1840 och finns fortfarande kvar och är glädjande nog mycket pietetsfullt ompysslat. Ett faktum som verkligen värmer en luttrad byggnadsvårdare. På gatan ifråga finns för övrigt ett par gamla gatehus till bevarade som eventuellt kan vara intressanta att återskapa i modell i framtiden.

 

Så här ser förebilden ut: (På ett lite suddigt skärmklipp, courtesy of Google Street View.) 

 

Jag har varit gräsänkling under några dagar då min högt värderade hustru åkt till England så det passade utmärkt att fixa ytterligare en kåk till modelljärnvägen. Dessutom har det varit riktigt räligt kallt i Skåneland så uteaktiviteter har inte utövat någon större lockelse.  Så här artade sig modellen efter några kvällars pyssel framför en värmande brasa:

 

 

Jag byggde kåken  helt i styrénplast. Fönstren var pilliga då jag fick bygga upp dem av tunna plaststrips. Mycket tunna för mina grova hantverkarhänder. En millimeterstor skvallerspegel lyckades jag också peta dit utan att kladda ner bågarna med lim. Jag gjorde även små krukväxter till fönsterbrädorna. Tyvärr syns de ju knappt utan lupp...

 

De här gatehusen har jag tänkt placera på anläggningen så att baksidan inte syns på dem. Således består baksidan bara av slät kartong. Jag har förstått att detta förfarande ibland diskuteras livligt på våra forum. Allra livligast brukar det nog diskuteras av de som inte bygger så mycket själva... Och nej, jag bygger inte annat som inte syns heller; jag gräver inte ut källarvåningar i underlaget och jag fäller inte in små vattenledningar och vp-rör inne i väggarna heller.

 

 

 

 

 

Takpannor, nocktegel, väggtegel och hängränna kommer från Auhagens sortiment. Som vanligt använde jag utspätt spackel till tegelfogar och sockel.

Ett skärmklipp till från Google Street view som jämförelse:

Avslutningsvis en svartvit bild på modellen. Bara för att i någon mån försöka återskapa lite sekelskifteskänsla. Nu ser man ju fram emot att börja skapa kompletta miljöer med stenbelagda trottoarer, gaslampor, hästekipage och tidsenliga figurer. Var det någon som mumlade något om eskapism?